Jymden

Jymden.nu

Mer info om den vanligaste fågeln i Sverige

Tillsammans med lövsångaren är bofinken den absolut vanligaste fågeln i Sverige. Förmodligen har du sett den, men vad vet du egentligen om den? Och vad finns det som är värt att veta? Läs vidare så får du lära dig det viktigaste om bofinken.

Hur ser den ut?

En vuxen bofink är mellan 14 och 16 cm, vilket gör att den är ungefär lika stor som en gråsparv. Den är däremot lite smalare och har längre stjärt än vad gråsparven har. Den väger cirka 20 gram och vingspannet är på 25-29 cm. Bofinkens näbb är kort och tjock och näsborrarna sitter på näbben, närmare näbbens mitt än käkarna.

En vuxen hane har en panna som är svart vid näbben, kinderna är rödbruna och resten av huvudet är gråblått. Kindernas rödbruna färg sträcker sig ner på halsen och bröstet. En vuxen hona har istället en mildare färg på bröst, hals och kinder, och är gråbrun där. Honorna saknar också det svarta vid näbben och det gråblå på huvudet. De är mörkare gråbruna på rygg och huvud och ljusare på hals och mage, vilket gör att honorna har en mycket mer nedtonad färg än hanarna. Både honor och hanar har mörkare vingar med dubbla vita vingband som kan ses tydligt när de flyger. Också stjärten är mörkare med vita fält.

Var lever bofinken?

Bofinken trivs i ganska stora delar av Europa och även i viss utsträckning utanför vår världsdel. I norr trivs den i Lappland och därifrån sträcker sig området med bofinkar ända ner till södra Europa. I öster finns den ända bort till västra Asien. I väster finns den bort till Kanarieöarna, Madeira och nordvästra Afrika. Den finns även på Nya Zeeland. Den yta där bofinken finns uppskattas till ungefär 7 miljoner kvadratkilometer. Den kan trivas i olika miljöer, som i skog, parker, trädgårdar och bergsområden.

Bofinken är en flyttfågel och övervintrar gärna i södra Europa eller i norra Afrika. Det är framför allt honan med ungar som väljer att flytta söderut, medan hanarna oftare väljer att stanna kvar när det blir vinter.

Hur bor den och vad äter den?

Det rede bofinken gör är tjockt och omsorgsfullt byggt av strån, mossa, lavar, rötter och barkbitar. Det är format som en skål. Boet placeras på mellan två och tio meters höjd och är väl dolt till exempel i en buske eller trädklyka, där det maskeras med mossa och lavar.

I boet lägger honan för det mesta två kullar med ägg varje år. Ibland kan det bli fler, om vädret är extra gynnsamt. Varje gång ruvas mellan 3 och 6 ägg och ruvningen sker i 13-14 dagar av honan. Äggen till den första kullen läggs lite efter att löven slagit ut och nästa kull blir ungefär till midsommar. På det sättet hinner ungarna bli lagom stora för att klara flytten inför vintern. När äggen kläcks hjälps föräldrarna åt att mata sina ungar.

Bofinken äter frön, bär och insekter. Ungarna äter insekter och larver, som föräldrarna matar dem med. Näbben gör att den har lätt att få loss frön från sina skal.